Hur är ni olika?

På vilka sätt är du och din partner olika? Och i vilka situationer skapar era olikheter irritationsmoment? I många relationer är det faktiskt så att vissa av de personlighetsdrag eller egenskaper man från början föll för, eller åtminstone såg som lite gulligt charmiga, är de som också skapar störst irritation i vardagen.

Du kanske i början av relationen uppskattade din partners spontana lättsamma sätt som fick ditt eget inrutade och ibland lite tråkiga liv att bli mer spännande. Eller tyckte att din partners tendens att alltid prata om sina känslor var en skön motvikt till din egen familjebakgrund, där man bara körde på oavsett hur man mådde, och något du faktiskt värdesatte och lärde dig mycket av. När tiden spolas fram några år och belastningarna på er i vardagen blir större kanske de där impulsiva dragen bara väcker irritation. De påbörjade men ofärdiga projekten är inte det mest prioriterade och ses inte längre som charmiga. Att ta upp och diskutera varenda liten detalj i vardagen tar energi från annat som bara behöver flyta på och du önskar att din partner kunde vara lite mer som du helt enkelt, det skulle bli så mycket enklare.

Att leva ihop är svårt och fullt av kompromisser. Forskning visar att relationer som fungerar bra utmärks av just en förmåga att visa varandra acceptans och kompromissa om olikheter (även om du inte i sak håller med din partner!). Ibland kan man faktiskt komma en bra bit genom att börja med att stanna upp och notera när olikheterna skapar klyftor.

Därefter behöver du välja väg. En del gånger kanske det bästa är en acceptans ("såhär blir det ibland eftersom vi är olika"), andra gånger behöver du ta ansvar för att kommunicera om det som skaver på ett bra sätt ("jag blir besviken när du inte frågar mig innan du säger ja till att hjälpa din kompis flytta, det påverkar min helg och mina planer också").