ADHD, attention deficit hyperactivity disorder, innebär en störning i uppmärksamhet och hyperaktivitet. Det innebär svårigheter med att bibehålla fokus, hantera impulser och visa överaktivitet. Det finns olika presentationer av ADHD; från problem med uppmärksamhet och minne (ADD), till en kombination av både uppmärksamhets- och hyperaktivitetssymtom. ADHD är inte en sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsvariation, vilket innebär att individen har ett medfött annorlunda sätt att fungera, vilket kan ge upphov till utmaningar men inte alltid.

Vanliga problem vid ADHD/ADD inkluderar svårigheter med att starta och avsluta uppgifter, följa instruktioner, organisera tankar och hålla ordning. Impulsivitet och svårigheter att reglera humör är också vanliga. Denna dysreglering kan leda till utbrott av ilska eller överdriven känslighet. Många med ADHD upplever en inre oro som kan uttryckas genom rastlöshet eller ett konstant behov av rörelse.

För att fastställa diagnosen ADHD/ADD krävs en neuropsykiatrisk utredning, vilket kan genomföras på vår mottagning. För de som redan har fått diagnosen och söker hjälp av en psykolog för behandling (KBT) kan terapin fokusera på strategier för att förbättra organisering, minska distraherbarhet och hantera impulsivitet. Målet med behandlingen är att underlätta vardagen och förse individen med verktyg för att hantera sina ADHD-symptom.

Om du har känt dig nedstämd, trött och energilös under en längre period och förlorat intresset för aktiviteter som tidigare brukade ge dig glädje kan det vara tecken på depression. Depression kännetecknas ofta av mörka tankar om meningslöshet och hopplöshet, svårigheter att fokusera och fatta beslut i vardagen. Människor som lider av depression kan ha svårt att kliva upp på morgonen, känna sig tomma på energi och undvika tidigare njutbara aktiviteter, vilket ofta resulterar i känslor av skuld och värdelöshet. I svåra fall av depression kan tankar om döden och brist på livslust bli framträdande.

I KBT-behandling arbetar du tillsammans med din psykolog för att förstå sambandet mellan dina aktiviteter och ditt mående. Terapin fokuserar på att återupptäcka och återuppliva tidigare uppskattade aktiviteter, bryta isolering och återställa balansen i ditt liv så att det återspeglar dina egna värderingar och önskemål.

Vid dysmorfofobi, även känt som body dysmorphic disorder (BDD), upplever personer stark oro och ångest på grund av missnöje med en eller flera aspekter av sitt utseende. Denna oro tar upp minst en timme av dagen och påverkar yrkeslivet och/eller viktiga relationer. Dysmorfofobi kan ses som en form av negativ kroppsuppfattning som når sjukdomsnivå, och det leder till betydande begränsningar i vardagen samt känslor av nedstämdhet.

I KBT-behandling för dysmorfofobi lär du dig mer om sjukdomen, dess vanliga symtom och vilka beteenden som bidrar till att upprätthålla ångesten. Tillsammans med din psykolog arbetar du med att identifiera och utmana dina negativa tankar samt att närma dig de situationer som du undviker på grund av oro över ditt utseende. Terapin inkluderar även att successivt minska den tid du ägnar åt att kontrollera och korrigera ditt utseende. Målet är att du efter behandlingen ska uppleva minskad begränsning till följd av oro och ångest kring ditt utseende.

Fobi innebär en intensiv rädsla som begränsar vardagen och leder till undvikande av det som skapar ångest. Specifik fobi, inom psykologin, är när rädslan är knuten till något specifikt, som en sak, plats eller företeelse. Exempel på vanliga specifika fobier inkluderar djurfobier, blodfobi, rädsla för att kräkas, höjdrädsla och klaustrofobi.

När man lider av en specifik fobi, upplever man stark ångest inför det fruktade objektet eller situationen. Vanliga symtom inkluderar hjärtklappning, svettningar och svårigheter att andas. Undvikandet av situationen kan leda till betydande lidande och begränsningar i livet, såsom att avstå från att äta på offentliga platser eller att undvika medicinska procedurer som kräver sprutor.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandling för specifika fobier. Terapin fokuserar på exponering, där du gradvis närmar dig det du är rädd för med stöd av din psykolog. Tillsammans lär ni dig att förstå och hantera din rädsla, vilket kan bidra till att minska ångesten och öka din livskvalitet.

Att leva med generaliserad ångest, eller GAD, innebär en konstant känsla av svår oro och ångest som påverkar dagliga livet negativt. Om du upplever denna ständiga oro under minst ett halvår och finner det svårt att kontrollera eller hantera den, kan du lida av generaliserat ångestsyndrom. För många med GAD är oron en långvarig följeslagare, men livets påfrestningar kan göra denna oro överväldigande och svårhanterlig.

Den ständiga ångesten kan leda till begränsningar i livet och göra det svårt att vara närvarande i nuet. Tankarna kretsar ofta kring negativa "tänk om"-scenarier, vilket kan påverka koncentrationen och sömnen samt orsaka fysiska besvär som spänningar och värk i kroppen.

I KBT-behandling för generaliserad ångest arbetar du tillsammans med din psykolog för att förstå och hantera din oro. Ni kartlägger vad som utlöser den och hur du reagerar på den. Målet med terapin är att minska oro och ångest samt att lära dig att hantera osäkerheten inför framtiden på ett mer konstruktivt sätt. Din psykolog stöttar dig genom hela processen för att hjälpa dig att återfå kontrollen över ditt liv och minska dess begränsningar till följd av ångesten.

Att uppleva hälsoångest, även kallat hypokondri, innebär en överdriven oro för ens egen hälsa. Denna oro kan röra allvarliga tillstånd som cancer, hjärtsjukdomar eller neurologiska sjukdomar och uppstår ofta i samband med vaga kroppsliga symtom som smärta, trötthet eller muskelryckningar. Trots att symptomen är vagt definierade eller den verkliga risken för sjukdom är låg, består en intensiv oro.

För personer med hälsoångest kan denna oro utlösas av att läsa om sjukdomar eller höra om andras sjukdomshistorier. Tankarna kan vara svåra att skaka av och leda till betydande ångest, även om man är medveten om att oron är överdriven. Frågan "Tänk om jag ändå är sjuk?" kan vara påtaglig och påverka dagliga aktiviteter.

Många försöker hantera sin oro genom att söka information om sjukdomar, kontrollera sin kropp eller ständigt fråga andra om sina symptom. Andra undviker situationer som kan utlösa oro, såsom läkarbesök eller att utsätta sig för ansträngning. Denna rädsla och undvikande kan komplicera sökandet efter vård och leda till återkommande känslor av skuld, osäkerhet och frustration.

I KBT för hälsoångest arbetar du tillsammans med din psykolog för att förstå din oro och lära dig nya sätt att hantera den. Du får verktyg för att identifiera och utmana negativa tankar samt gradvis närma dig situationer och kroppsupplevelser som du fruktar. Målet med terapin är att minska din oro och ångest kring hälsa samt öka din förmåga att fungera i vardagen. Din psykolog stödjer dig genom hela processen och hjälper dig att arbeta mot dina mål för bättre hälsa och välbefinnande.

När en panikattack inträffar, överraskar ångesten plötsligt och det kan kännas obehagligt i kroppen. Vanliga symtom inkluderar hjärtklappning, en känsla av att inte få tillräckligt med luft, tryck över bröstet, yrsel, darrningar eller känsla av svimfärdighet, samt känslor av stickningar i händer och fötter. Många som upplever panikattacker tror att de förlorar kontrollen, håller på att bli galna, eller att något allvarligt fel är på gång. Denna rädsla kan leda till en undvikande beteende där personen kanske börjar undvika platser där panikattacker tidigare inträffat eller där hen fruktar att inte kunna fly om en attack skulle inträffa (känt som agorafobi). När dessa panikattacker är återkommande och/eller leder till ihållande undvikande beteenden, kan det ha en betydande inverkan på personens liv och kallas då för paniksyndrom (eller paniksyndrom med agorafobi).

I KBT-terapi får du stöd av din psykolog för att förstå din ångest och lära dig hantera den på ett sätt som främjar långsiktig välmående. Det handlar om att utrusta dig med verktyg för att minska intensiteten av ångestattacker utan att undvika dem, utmana negativa tankemönster och gradvis närma dig de platser och situationer som tidigare utlöst ångestattacker eller undvikande beteenden. Terapin fokuserar på att återta kontrollen över ditt liv och minska rädslan för framtida panikattacker.

Posttraumatiskt stressyndrom, vanligtvis förkortat som PTSD, är en komplex och djupt påverkande psykisk störning som kan uppkomma efter att ha upplevt eller bevittnat en skrämmande händelse. Denna typ av händelser kan inkludera olyckor, övergrepp, krigsupplevelser, naturkatastrofer eller andra livshotande situationer. När en person drabbas av PTSD kan denne uppleva en mängd olika symtom som kan vara mycket påfrestande för vardagslivet.

De vanligaste symtomen på PTSD inkluderar återupplevande av traumatiska minnen genom flashbacks eller mardrömmar, överdriven vaksamhet och lättirritation, känslor av nedstämdhet och avskildhet, samt undvikande av situationer eller platser som påminner om det traumatiska händelseförloppet. Människor med PTSD kan också uppleva sömnproblem och svårigheter att koncentrera sig på vardagliga uppgifter.

I behandlingen av PTSD spelar psykologen en central roll. Genom att skapa en trygg och stödjande terapimiljö kan psykologen hjälpa patienten att bearbeta och hantera de traumatiska minnena på ett säkert sätt. Genom olika tekniker, såsom exponeringsterapi och kognitiv omstrukturering, kan psykologen hjälpa patienten att gradvis närma sig och hantera de svåra känslor och minnen som är förknippade med PTSD.

Genom KBT för PTSD får patienten möjlighet att utforska och förstå sina reaktioner på traumatiska händelser samt att utveckla effektiva strategier för att hantera symtomen. Terapin fokuserar på att minska rädslan och ångesten som är förknippade med de traumatiska minnena och att återupprätta en känsla av kontroll och säkerhet i vardagen. Genom regelbundna samtal och övningar stöder psykologen patienten i att återfå en känsla av välbefinnande och normalitet i livet.

Självkänsla är hur vi ser på oss själva och vår tillfredsställelse med den vi är. Med en god självkänsla kommer ofta medkänsla och en känsla av värde och självrespekt. Å andra sidan, med låg självkänsla eller en negativ självbild, blir vi ofta alltför kritiska mot oss själva, tar kritik från andra hårt och har svårt att sätta gränser och värna om våra egna behov. Prestationsbaserad självkänsla, där självkänslan är starkt kopplad till vår prestation, kan leda till konstant strävan efter bekräftelse och prestationsångest.

I KBT för låg självkänsla börjar terapin med att du och din psykolog utforskar vad låg självkänsla betyder för dig personligen. Ni utforskar hur livet skulle vara om du hade en starkare självkänsla och identifierar hur du begränsas för närvarande. Därefter får du övningar som gradvis stärker din självkänsla, såsom att uttrycka dig mer bestämt eller att öva på att vara mer vänlig mot dig själv när du är självkritisk.

Social fobi, även kallat social ångest, innebär en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i olika sociala sammanhang. Det kan handla om att äta i sällskap, umgås med andra eller tala inför grupper. Dessa situationer framkallar nästan alltid ångest och kan leda till undvikande eller intensivt plågsamma upplevelser. Om ångesten blir så påtaglig att den märkbart påverkar din vardag kallas det för social fobi.

I KBT för social fobi utforskar du tillsammans med din psykolog de vanliga symtomen och beteendemönstren som bidrar till att ångesten består. Du lär dig att ifrågasätta negativa tankar och närma dig de situationer du fruktar, samtidigt som du utforskar nya sätt att hantera dem. Genom att skifta fokus från inre känslor till den yttre situationen kan du gradvis minska din sociala ångest och öka din förmåga att hantera olika sociala situationer.

Stress är en naturlig reaktion som uppstår när vi står inför påfrestande eller hotfulla situationer. Det kan komma från höga krav, antingen från omgivningen eller oss själva. Stress kan komma från olika delar av livet, som arbete, ekonomi, föräldraskap eller närståendes behov av omsorg. När tiden inte räcker till, ökar vi ofta tempot, vilket kan leda till en negativ spiral av ökad stress. Att vara stressad ibland är normalt, men långvarig stress kan påverka både vår fysiska och psykiska hälsa och kräva hjälp för återhämtning.

Utmattningssyndrom, eller utbrändhet, uppstår när stressen blir långvarig. Symtom som konstant trötthet, sömnproblem, svårigheter att koppla av, koncentrationssvårigheter och minnesproblem kan förekomma. Andra kroppsliga symtom som yrsel, hjärtklappning och magproblem är vanliga.

I KBT, med din psykologs vägledning, kan du arbeta med att balansera ansträngning och återhämtning för att hantera nuvarande stress och förebygga framtida utmattning. Genom att förstå vad som stressar dig och vilka beteendemönster som bidrar till din stress kan du lära dig mer effektiva strategier för att hantera och minska stressen i ditt liv.

Sömnsvårigheter kan ta sig olika former; vissa kämpar med att somna medan andra vaknar flera gånger under natten. Om du lider av sömnproblem som inte försvinner av sig själv och resulterar i kronisk sömnbrist, vilket leder till konstant trötthet och nedsatt funktionsförmåga under dagen, kan professionell hjälp behövas. Stress är en vanlig utlösande faktor för sömnproblem, och det är viktigt att förstå vad som orsakar stress och arbeta med att hantera den i vardagen.

Trots att du kanske redan har försökt att på egen hand hantera dina sömnproblem, till exempel genom att vara mer aktiv på dagtid, skapa en avslappnad rutin före sänggåendet, eller skapa en bekväm sovmiljö, kan sömnbesvär kvarstå. I KBT-sessioner med din psykolog kommer ni att tillsammans analysera vad som bidrar till dina sömnsvårigheter och hur du kan bryta den negativa cykeln.

Personer som lider av OCD, även känt som tvångssyndrom, kan uppleva påträngande och obehagliga tankar (tvångstankar) om att exempelvis ha glömt att låsa dörren eller att känna sig extremt smutsiga. För att lindra detta obehag utför de ofta olika beteenden (tvångshandlingar) såsom att upprepat kontrollera om dörren är låst eller tvätta händerna gång på gång. Dessa tvångshandlingar kan begränsa vardagslivet och leda till nedstämdhet, och det påverkar även anhöriga negativt.

I KBT-behandling för OCD lär du dig om symtomen och beteendemönstren som är vanliga vid tillståndet. Tillsammans med din psykolog kartlägger ni dina tvångstankar och tvångshandlingar samt hur de påverkar din vardag. Efter det arbetar ni tillsammans med exponering med responsprevention (ERP), där ni gradvis närmar er situationer som väcker tvångstankar och obehagliga känslor för att successivt minska användningen av tvångshandlingar. Målet med behandlingen är att minska begränsningarna orsakade av tvångshandlingar och minska frekvensen av tvångstankar på lång sikt.

De som kämpar med ätstörningar upplever ofta en stark rädsla för viktuppgång eller strävar efter att kontrollera delar av sin kropp. Denna fixering på vikt och kroppsuppfattning kan generera betydande ångest och påverka ens självkänsla betydligt.

För vissa personer med ätstörningar är det att förlora kontrollen över sitt ätande en central del av sjukdomen, där episoder av hetsätning åtföljs av kompensatoriska beteenden som kräkningar eller överdriven träning. Detta tillstånd är vad vi känner som bulimi. För andra handlar ätstörningen främst om att begränsa matintaget, vilket kan leda till extrem bantning eller restriktivt ätande.

Oavsett vilken form ätstörningen tar, är det vanligt att personen blir djupt absorberad av tankar kring mat, ätande och vikt, vilket i sin tur påverkar alla aspekter av deras liv, inklusive deras hälsa och relationer.

Vår behandling, baserad på KBT-protokollet utvecklat av Christopher Fairburn, är skräddarsydd för personer som lider av bulimi eller hetsätning. Tillsammans med din psykolog kommer du att utforska de underliggande faktorerna som upprätthåller ätstörningen och arbeta på att återupprätta en sundare relation till mat, ätande och kroppsuppfattning.

Vid anorexi rekommenderar vi att du vänder dig till någon av de offentliga specialistmottagningarna inom regionen.