Vad menar vi egentligen med acceptans? Detta svåra begrepp som vi då och då slänger oss med i vardagen men också kan bli provocerade av. Vad då acceptera? Innebär det att jag ska ge upp, kapitulera, bestämma mig för att inget längre spelar någon roll och strunta i att förändra saker? Nej, acceptans är snarare utgångspunkten för att kunna göra kloka val. Det är att se och uppleva verkligheten (både den yttre och den inre!) som den är. För att ta ett konkret exempel kopplat till den yttre verkligheten: att inte acceptera ett regnväder skulle kunna vara att ägna hela dagen åt att vara irriterad över att det regnar eller vägra regnkläder (och bli riktigt blöt och kall!) medan att anpassa både kläder och aktivitet kan ses som ett uttryck för acceptans.
Acceptans av känslor är att låta sig själv känna det man känner i stunden, även när det gäller obehagliga eller smärtsamma känslor, som nedstämdhet, oro, rädsla, frustration, besvikelse eller ilska. Om vi först stannar upp och noterar vad det är vi känner kan vi använda informationen känslan ger för att göra det som är viktigt för oss. Vi har alla olika strategier för att slippa möta obehagliga känslor. Det kan vara att jobba väldigt mycket, träna hårt, titta på tv-serier, spela dataspel, dricka alkohol, äta för mycket eller för lite, ständigt umgås med andra eller kanske i stället dra sig undan från vänner och familj. Mycket av detta kan också vara positivt för oss. Det kan vara stimulerande och roligt att fördjupa sig i en arbetsuppgift, att träna har mängder av positiva hälsoeffekter och en bra tv-serie kan vara utmärkt avkoppling. Men strategierna kan föra med sig problem i längden om de medför att vi undviker att ta itu med sådant som egentligen är viktigt för oss. Ofta hamnar vi där för att vi inte förmår acceptera känslan som fanns där från början. Andra strategier kan vara sådant vi gör inombords, genom vårt tänkande. Vi kanske jämför oss mycket med andra, talar om för oss själva att vi är misslyckade eller ägnar mycket tid åt att tänka igenom saker som hänt eller oroa oss för saker som kan komma att hända.
De här strategierna kan upplevas som det enklaste att göra och de fungerar dessutom ofta bra på kort sikt då de håller oss ifrån känslan vi har svårt att stå ut med. Vi kan distrahera oss med att försjunka i arbete eller plöja avsnitt efter avsnitt av en tv-serie och genom att tänka på något problem vi har kan vi få illusionen att vi tar itu med det vilket får det att kännas bättre i stunden. På lång sikt kan i stället de negativa känslorna som ångest, frustration, besvikelse eller skam öka och vi ägnar ännu mer tid och energi åt att hålla dem på avstånd. Acceptans innebär att förhålla sig öppen gentemot verkligheten som den är och också våga känna de känslor som väcker obehag för att sedan kunna välja en klok väg framåt. Att ha känslan och med den utgångspunkten fortsätta vidare.
Fortsättning följer här i bloggen nästa vecka, eller lyssna (Storytel) eller läs (Adlibris) redan nu i Må bra som förälder - Psykologernas strategier för småbarnsåren.
Relaterade sidor: KBT
Vi är Helga & Clara, legitimerade psykologer och författare med lång erfarenhet av KBT, parterapi och neuropsykiatrisk utredning. Som psykologer har vi jobbat både med vuxna och barn. Vi är utbildade i KBT, Unified Protocol, parterapi och mindfulnessbaserad kognitiv terapi, samt har erfarenhet från chefs- och ledarskapsuppdrag. Vi är grundare till Birds Relations, samt författare till boken "Må bra som förälder - Psykologernas strategier för småbarnsåren". Få hjälp av psykolog på vår privata mottagning i centrala Göteborg. Läs mer om oss.
Alla kan vi känna oss ledsna, orkeslösa och nedstämda ibland som en reaktion på saker som hänt oss, men vid en ihållande nedstämdhet påverkas både tankar, känslor och beteenden på ett mer varaktigt sätt. Vid en depression känner man sig nedstämd större delen av dagen, tappar lusten för de saker man tidigare uppskattat och är trött och orkeslös...
Hur blir man psykolog? I det här blogginlägget beskriver vi vad som kan ingå i psykologprogrammet på universitet. Utbildningen är dock olika upplagd på olika universitet och kan ibland förändras över tid.
Vad menar vi egentligen med acceptans? Detta svåra begrepp som vi då och då slänger oss med i vardagen men också kan bli provocerade av. Vad då acceptera? Innebär det att jag ska ge upp, kapitulera, bestämma mig för att inget längre spelar någon roll och strunta i att förändra saker? Nej, acceptans är snarare utgångspunkten för att...