Är du en grubblare?

21.05.2020

Att grubbla innebär att fastna i ett tänkande som inte leder till någon faktisk problemlösning utan som mer kan beskrivas som en inre dialog eller ett argumenterande med sig själv. Grubblande kan beskrivas som ett flöde av tankar. Vi skulle emellertid vilja visa på hur grubblande också kan ses som något man gör, alltså ett beteende. Att ägna sig åt grubblande kan i sig vara en strategi för att hantera obehag.

Att grubbla över tillvaron kan faktiskt vara något du ägnar dig åt för att det i stunden får dig att må lite bättre, vare sig det sker medvetet eller omedvetet. När du grubblar kan du uppleva att du försöker hitta en lösning, att du tar tag i problemet eller försöker få kontroll över situationen. Det är emellertid viktigt att skilja på tänkande i form av konstruktiv problemlösning, det vill säga något som faktiskt leder framåt, och just grubblande. Grubblande är mer destruktivt till sin natur, det kännetecknas av att du tänker samma (eller liknande) saker gång på gång utan att det egentligen leder någonstans. Faktum är att det kan vara något du fastnar i istället för att ta tag i situationen på riktigt. Ett exempel kan vara att du istället för att klä på dig och ta dig ut på den där promenaden sitter kvar under en filt i soffan och tänker igenom alla måsten och borden du har framför dig, eller att du istället för att faktiskt se, känna och dela stunden du har med ditt barn låter tankar på disken, den ovikta tvätthögen eller i värsta fall självkritiska tankar om att du är en dålig och otillräcklig förälder fylla ditt medvetande.

Det är vanligt att i grubblandet varva negativa tankar ("Jag är en dålig förälder") med tröstande tankar ("Men mitt barn verkar må bra, alla säger att hon är så glad, det kan inte vara så illa"). Många känner igen sig i en upplevelse av att fastna i detta, som om de olika tankarna spelade pingis med varandra i ens huvud. Skillnaden mellan att grubbla och att lösa problem är just att du vid problemlösning ganska snabbt (en tumregel brukar vara inom två minuter) gör framsteg i att lösa problemet du funderar på och känner att du mår lite bättre, medan du när det handlar om grubblande sällan upplever dig komma framåt överhuvudtaget. Trots att du kanske ägnat mycket tid åt att tänka på problemet förstår du egentligen inte problemet bättre, och du känner dig inte heller gladare eller mindre självkritisk utan snarare tvärtom.

Om du fastnar i grubblande kan du prova tvåminutersregeln: nästa gång du i stunden misstänker att du ägnar dig åt att grubbla, sätt en timer på två minuter och ägna dig med fullt engagemang åt dina tankar. När klockan ringer så stanna upp och fråga dig själv om du under dessa två minuter kom vidare i problemlösningen, nådde några nya insikter eller om du nu mår bättre. Om inte - försök att flytta fokus till att göra något annat, gärna något konkret som inte är förenligt med att fortsätta att grubbla. 

För de flesta är grubblande ett övergående problem, men för en del blir det till något som färgar hela ens tillvaro. I dessa lägen kan man behöva hjälp i att hitta ett annat sätt att förhålla sig till tillvaron. Här kan du läsa mer om hur du bokar en tid hos oss.

Relaterade sidor: KBT