Varför är det bara jag som anstränger mig för att vi ska ha det bra och allt ska fungera? Varför ser hon inte allt jag gör och varför känns det som att det jag gör och hur jag är aldrig duger eller är det hon vill ha? Om hon bara kunde förstå och också anstränga sig lite skulle allt fungera mycket bättre mellan oss...
I relationer präglade av irritation och konflikter är det faktiskt vanligt att båda två tänker precis såhär - varför är det bara jag som anstränger mig? Små irritationsmoment i vardagen kan lätt bilda onda cirklar med risk för fler konflikter och mindre närhet, som stekpannan som inte diskas direkt efter maten eller att inte få frågan om hur dagen varit efter en extra tuff dag på jobbet.
Det är inte alltid lätt att leva tillsammans, och under småbarnsåren har man sällan samma utrymme som tidigare att lyssna på och prioritera varandra. I dimman av trötthet och logistik kan det vara extra svårt att se vad din partner gör för att få ihop er tillvaro. Och ju mer ditt fokus upptas av det din partner gör fel, det där som irriterar dig eller känns orättvist, desto lättare blir det att tänka att det är det som är problemet och att det skulle bli så mycket bättre mellan er om din partner bara kunde... tömma diskmaskinen oftare, ta ansvar för barnens vinterkläder, sluta klaga på allt du gör, planera bättre, ta initiativ till sex någon gång ibland, visa lite mer uppskattning, vara lite mer härligt spontan, prioritera familjen framför sina vänner, ta mer ansvar för ekonomin, vara lite mindre sur och irriterad hela tiden....
Forskning visar att relationer som fungerar bra utmärks av en förmåga att visa varandra acceptans och en ömsesidig strävan efter att kompromissa om olikheter. Så hur gör vi det när vi är trötta, irriterade, frustrerade eller ledsna och det där med att ha barn ihop inte alls känns så där härligt och fint som du trodde att det skulle göra?
Läs mer om hur de onda cirklarna kan vändas, och hur ni kan ta hand om varandra i stället för att ständigt kämpa för förändring, i vår bok "Må bra som förälder".
I våra roller som psykologer och parterapeuter möter vi många par från olika delar av Göteborg där relationen är en pågående förhandling. Vems behov är viktigast? Vem har rätt och vem har fel? Hur kan jag få min partner att ge mig det jag behöver?
När hösten drar igång är det som om tiden börjar rusa. Plötsligt är vardagen ett faktum, med allt vad det innebär. En del tycker att det är skönt att komma tillbaka till rutinerna, andra inte, oavsett upplever många stressen som oundviklig. Veckorna är ett race mot helgen, helgen är sitt alldeles egna race och sedan börjar det om...
Jag tycker om att det går mot höst. Jag tycker om mitt jobb, jag tycker om att vara hemma, jag tycker om kvällsfika med stearinljus innan barnen ska sova. Jag älskar hur min dotter fått höra på fritids att Mumin heter just Mumin efter han den där som gett onsdag namnet, hans ena fågel, hur hon vägrar tro...